2Sep

I träning: bekämpa latskap på semester!

instagram viewer

Sjutton väljer produkter som vi tror att du kommer att älska mest. Vi kan tjäna provision från länkarna på den här sidan.

Wow! Ni är alla väldigt ambitiösa tjejer där ute! Efter att ha delat mina förhoppningar om att genomföra en olympisk distans -triathlon förra veckan skrev många av er mig om era egna personliga mål. Precis som JiJi, som siktar på att gå på tandläkarskola (långsiktigt mål) och komma i form (kortsiktigt mål). Hon skrev, "Att ha ett mål är inte svårt. Det som är svårt är att följa målet och få det att hända. Det betyder mer arbete, mindre latskap och offra de små sakerna för det stora som kommer. " Bra uttryckt, JiJi!

På tal om att inte vara lat, jag ville berätta om hur jag har försökt hänga med i min träning den senaste veckan, vilket var särskilt svårt eftersom jag var på semester. Och man, behövde jag det! Innan jag gick var jag helt utmattad: Efter många sena nätter på jobbet var min kropp redo att gå i viloläge och inte dyka upp på minst en vecka. Men den lilla rösten inuti mig (AKA, mitt skyldiga undermedvetna) tjatade på mig att använda de fem lediga dagarna för att komma in så mycket träning som jag kunde. När allt kommer omkring var jag i paradiset (St Thomas på amerikanska Jungfruöarna) och sov in fram till middagstid skulle vara synd. Jag skulle sakna morgnar fyllda med glittrande solsken och den milda brisen som drev av det glittrande, turkosa havet. Jag hade verkligen ingen ursäkt.

Så, lite besviken, gick jag upp tidigt nästan varje morgon, slathered på SPF 30 (den solen är STARK!) och slog ut på vägarna eller löpbandet för att springa, eller störtade i poolen eller havet för en lång simtur. Efteråt behandlade jag mig själv med en tur nerför vattenrutschbanan vid hotellets pool eller en smaskig (hälsosam) frukost. Och självklart tog jag ett par tupplurar hela dagen. Jag förtjänade det!

Så jag är nyfiken, hur håller du dig motiverad att arbeta med ditt mål,vad det än kan vara när ditt sinne eller kropp säger åt dig att vara det lat? Och hur belönar du dig själv efter allt det hårda arbetet? Låt mig veta!

puss kram,

Sarah