2Sep
Sjutton väljer produkter som vi tror att du kommer att älska mest. Vi kan tjäna provision från länkarna på denna sida.
När jag var 17 låtsades jag vara helt oberoende och självtillfreds och säker, men sanningen är att jag ville ha en pojkvän... dålig. Jag ville att någon skulle kalla mig söta namn, dela roliga historier med, skratta och - låt oss vara ärliga - kyssas. Jag hade upplevt några påfallande nära möten, men hade ännu inte definierats av titeln "flickvän" till någon Prince Charmings "pojkvän".
Dessa fantasier är stora. Och om jag ska vara ärlig är relationer fantastiska! Det finns inte en jag har varit i som jag inte har lärt mig massor av, och jag tror att var och en har gjort mig till en bättre person. (Jag är fortfarande en ganska hemsk person.)
Men vet du vad? I efterhand, om jag kunde vifta med en trollstav och gå tillbaka till att vara 15, 16 eller 17 år, är den största skillnaden jag skulle göra att jag inte skulle ha ägnat någon tid åt pojkar alls. Jag skulle inte ha undrat över dem, jag hade inte väntat på att de skulle sopa mig från fötterna och jag skulle inte ha gått vidare meningslösa dejter med killar som jag inte hade något gemensamt med bara för att känna att jag potentiellt gick in i den saga som jag hade hittat på mitt sinne.
Vissa människor är redo för pojkvänner i yngre åldrar - det var jag inte en av de där tjejerna. Jag var fortfarande i American Girl dockor vid 15, för guds skull. Jag ringde fortfarande min mamma mamma. Och jag hade fortfarande kläder från Limited Too.
Visst, jag är fortfarande ett barn i själen. Jag bär fortfarande en nalle, och jag gråter fortfarande när jag tittar Toy Story 2 (Obs: om du inte gråter när du tittar Toy Story 2, du har förmodligen allvarliga problem). Men när jag fick min första pojkvän när jag var 18 var jag redo. Ingen aspekt av det tvingades, jag kände mig bekväm och jag var känslomässigt på en plats där jag hade något att erbjuda och något att uppriktigt ta emot.
Allt det där att säga, eftersom jag inte kan gå tillbaka i tiden och hjälpa mig själv, hoppas jag att jag kanske kan hjälpa dig... Skynda dig inte! Om du har aldrig haft en pojkvän, oroa dig inte för ditt lilla huvud en sekund till. Jobba hårt på vad du än tycker om att göra, ha mycket roligt med dina vänner och njut av tiden med din familj (tro det eller ej, det är möjligt.) När tiden är inne får du träffa killen höger. Fram till dess, spendera tid på att tänka på de saker som du do har, och inte de saker du inte gör!
Fråga mig vad som helst - pojkdrama, vänskapssagor, surr bakom kulisserna! Låt mig veta dina frågor i kommentarerna nedan, eller twittra till mig @jennettemccurdy och använd #17jennette
